Fawnrebell

Tema livet - kapitel ett.
Livets uppkomst.

Livet, den där härliga skiten vi tar för givet att vi har med oss hem efter att ha besökt den där löjliga kvarterspubben vi så ofta återvänder till.
Lika förälskade som vi är i fredagens första pys av öl är är vi i söndagens lösning mot den där torra gommen vi vaknar med. Det vi kallar vatten, som gör oss någorlunda återställda till måndagens arbete.
Men den där genomskinliga vätskan behövs långt mer än så, i längre perioder dessutom.
För enligt vetenskapen lär människokroppen inte klara sig utan vatten i tio år utan att dö, det är vetenskaligt bevisat.

Vart det första livet uppstod är en mer begåvad gåta, vilket kom först av ollon och sperma egentligen?
(en svår fråga då både faktiskt kommer, nog?)
En teori är att livet blev pepprat till jorden av guds maskinsgevärs fingrar.
Det finns mycket logik i att himlen sköt ner både giraff och åsnans ständigt förlåtande polare Nalle puh till jorden, bara för att ha något att göra.
Gudar var rätt rastlösa förr i tiden verkar det som. Då pallade de mycket på kort tid. Som att skapa en hel värld på en vecka.
Men efteråt, när allt är skapat är det  lite som obetald övertid att svara på sina skapelsers böner.
Så gudar agerar som de flesta privatanställda, med ett
"fuck dig och din cancer om jag inte får betalt för tiden det tar att svara den där pinsamt sorgliga bönen".
Guden har ju ändå gett din själ ett jobb som liv, var lite tacksam ungefär.


Så är det med mycket religion,  men det går vi in på senare i detta tema.
Detta skulle ju handla om Livets uppkomst.

Evolution däremot är raka motsatsen. Mot de jag skrev innan alltså.
Där handlar det mer om att liv är genetiskt inställd på att göka fram perfektion.
En sorts sexuell utforskning av vad som brukar bli och vad som skulle kunna bli.
Något tyvärr människans ytlighet och fixering med vad man är van vid att se tagit stopp för.
Nu syns inte missbildningar som en länk till fråmgång längre, vi ställer de människorna i cirkusar istället.
Vi bromsar alltså våran egen evolution på ett sätt vi kanske inte är menade att göra.
Kanske var det menat att mänsklighetens version 2.0 var Siamesiska tvillingar.

Något vi satte stopp för när vi använder dessa personer i skämt som:
"Varför blev två personer valda sist i brännbollen?
För Aron och Jesus sitter ihop."
(de bråkar alltid om vem som ska ha kärringracket. Det kan vara en poäng i detta ändlösa skämt)

klockrena skämt förvisso, men kanske inte vad som var menat för livet.
Om livet i sig nu har en tanke. Vilket det inte har, då livet inte är en gud.

Slutsats.
Evolution är soft, men över.